Feeds:
Inlägg
Kommentarer
640px-Homo_sapiens_neanderthalensisHögerhandsnormen är inte bara ett modernt fenomen. Den högra handen har varit norm i mer än 500’000 år. Studier på tänder bland förhistoriska människovarelser, som t.ex. neandertalare, har kunnat fastställa deras hänthet. När våra förfäder skulle behandla djurskinn, höll de en del av djuret i en hand och en annan del i munnen. Genom att studera slitaget på tänderna har man kunnat avgöra vilken hand som var den dominanta. En enda tand räcker att studera.

 

 

Annonser
Nästa gång du ser en överförfriskad person i en barmiljö, kolla i vilken hand som vederbörande bär sitt glas. Chansen är stor att det är i vänster hand. I åratal har det spridits myter om att vänsterhänta har en större risk att bli alkoholister. En studie på 25’000 personer från 12 olika länder har visat att vänsterhänta inte blir lättare alkoholister utan att de bara gillar att kröka oftare. Dock ska detta inte ha något att göra med att vänsterhänta, som en minoritetsgrupp, lever i en mer socialt stressad miljö.

Den amerikanska presidenten Barack Obama har som bekant besökt Sverige. Hela besöket gav en magisk känsla av att han är mer en kung än en folkvald president. När han exempelvis skulle kliva på planet igen kunde man se hur svenska kvinnliga ministrar och ambassadörer springer till sin plats för att ta farväl av den stora kungen från väst. Den framkörda bilen med Barack Obama sittandes i står och väntar tills att det är klart för avfärd. Varför var EU-minister Birgitta Ohlsson så pinsamt uppspelt? Hon rycker nästan av presidentens arm i handskakningen.

obama_ohlsson

Som manusfotograf ser jag med bestörtning hur det stora landet Sverige, i ett sånt här stort ögonblick, helt diskriminerar de vänsterhänta. Varför tog de inte även farväl med en vänsterhandskakning som scouter gör? Symboliskt betyder ju det att man tar ett vänskapligt farväl med den hand som anses vara närmast hjärtat, även om hjärtat sitter mitt i kroppen. Sverige, men även USA, har en lång väg att vandra för ett handställt samhälle.

batman

Vänsterhäntas dag (The Lefthanders Day) firas den 13 augusti, och instiftades av The Left-Handers Club 1992. Syftet med dagen är att uppmärksamma de svårigheter som vänsterhänta upplever i vardagen. The Left-Handers Club är en av alla föreningar som finns internationellt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

4handI mina drömmar drömmer jag om ett handställt samhälle. Där det inte ska vara någon skillnad på om du är vänster- eller högerhänt. Där ordet dextriarkat inte finns något mer. Där livet blir så mycket ljusare när alla händer tillsammans bildar detta ljus. Detta samhälle kan vi alla skapa genom olika handrörelser. Vill du vara med? Räck mig då din hand!

Jag kallar mig själv manusfotograf. Men egentligen tycker jag att det är lite fånigt. För manusfotografer är vi allihopa. Det är svårt att inte fånga manus på bild.

Manus betyder socialt och kulturellt konstruerad hand. När vi ser en annan människa är den första distinktionen vi gör: Höger- eller vänsterhänt? Det tar oss – oftast – en tiondels sekund att avgöra. Och lika snabbt har vi förväntningar, fördomar och förutfattade meningar om personen framför oss. Uppfattningar som avgör hur vi förhåller oss till vederbörande och som påverkar hur personen uppfattar sig själv.

Det som räknas som högerhänt i samhället har högre status än det som räknas som vänsterhänt, och det högerhänta gör värderas generellt sett högre än det vänsterhänta gör. Det som har hög status brukar smälta in i samhället lite mer friktionsfritt och också ha mer att säga till om i fråga om hur samhället ser ut än det som tillskrivs lägre status.

Vi rättar dagligen oss själva och varandra efter osynliga regler och förväntningar om vad som är vänster- och högerhänt, och på så sätt är vi själva med och återskapar och stabiliserar dem.

Manus är också något som skapas på bild varje dag. Oavsett om du fotar händer i det vilda eller i en studio: du har en massa val som fotograf. Du väljer eller påverkar människoobjektets vinkel, kroppsspråk, pose, gest, hållning – du väljer ljus, blickfång (fokus), miljö (placering av personen), avstånd (hur nära går du?), om personen ska le eller inte, om det är flera på bilden – vilka roller du ger dem, du kanske har ett säg om kläder, smink och rekvisita. Och dessutom väljer du bild. Vad är det som gör att du väljer just den bilden och inte de 500 du lämnar i glömska på hårddisken? Vad är det som ser ”rätt” ut med just den bilden, egentligen? Vad skulle hända om du gör ”fel”?

Vi har gott om bilder av hur handrollerna ”ska” spelas. Bilder som begränsar oss. Som begränsar vår fantasi, våra föreställningar om vilka vi kan vara. Men vi kan skapa nya regler. Vi är mer formbara och föränderliga än vi tror. Att visa att det är möjligt ser jag som min främsta uppgift som manusfotograf. Att kittla fantasin.

Det skulle krävas en armé av manusfotografer för att radera alla bilder vi har på näthinnan och i stället fylla dem med bilder som påminner om att höger- och vänsterhänt är fritt fram för vem som helst att uttrycka. Men någonstans måste man börja.