Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘höger’

Jag kallar mig själv manusfotograf. Men egentligen tycker jag att det är lite fånigt. För manusfotografer är vi allihopa. Det är svårt att inte fånga manus på bild.

Manus betyder socialt och kulturellt konstruerad hand. När vi ser en annan människa är den första distinktionen vi gör: Höger- eller vänsterhänt? Det tar oss – oftast – en tiondels sekund att avgöra. Och lika snabbt har vi förväntningar, fördomar och förutfattade meningar om personen framför oss. Uppfattningar som avgör hur vi förhåller oss till vederbörande och som påverkar hur personen uppfattar sig själv.

Det som räknas som högerhänt i samhället har högre status än det som räknas som vänsterhänt, och det högerhänta gör värderas generellt sett högre än det vänsterhänta gör. Det som har hög status brukar smälta in i samhället lite mer friktionsfritt och också ha mer att säga till om i fråga om hur samhället ser ut än det som tillskrivs lägre status.

Vi rättar dagligen oss själva och varandra efter osynliga regler och förväntningar om vad som är vänster- och högerhänt, och på så sätt är vi själva med och återskapar och stabiliserar dem.

Manus är också något som skapas på bild varje dag. Oavsett om du fotar händer i det vilda eller i en studio: du har en massa val som fotograf. Du väljer eller påverkar människoobjektets vinkel, kroppsspråk, pose, gest, hållning – du väljer ljus, blickfång (fokus), miljö (placering av personen), avstånd (hur nära går du?), om personen ska le eller inte, om det är flera på bilden – vilka roller du ger dem, du kanske har ett säg om kläder, smink och rekvisita. Och dessutom väljer du bild. Vad är det som gör att du väljer just den bilden och inte de 500 du lämnar i glömska på hårddisken? Vad är det som ser ”rätt” ut med just den bilden, egentligen? Vad skulle hända om du gör ”fel”?

Vi har gott om bilder av hur handrollerna ”ska” spelas. Bilder som begränsar oss. Som begränsar vår fantasi, våra föreställningar om vilka vi kan vara. Men vi kan skapa nya regler. Vi är mer formbara och föränderliga än vi tror. Att visa att det är möjligt ser jag som min främsta uppgift som manusfotograf. Att kittla fantasin.

Det skulle krävas en armé av manusfotografer för att radera alla bilder vi har på näthinnan och i stället fylla dem med bilder som påminner om att höger- och vänsterhänt är fritt fram för vem som helst att uttrycka. Men någonstans måste man börja.

Annonser

Read Full Post »

manusvetenskap

MANUSVETENSKAP
Manusvetenskap är en akademisk disciplin som huvudsakligen fokuserar på att kartlägga och analysera vilken roll handen och manus spelar i samhället. Att anlägga ett manusperspektiv kan beskrivas som att betrakta livet och samhället som konsekvent präglat av förhållanden mellan enahanda roller. Idéer om enahanda roller anses existera i all mänsklig erfarenhet och verksamhet och dessa idéer förmodas ligga till grund för hur sociala strukturer formas. Manusvetenskaplig forskning kan innefatta allt från övergripande materialistiska analyser av resursfördelning i samhället till kartläggning av informella maktstrukturer i en specifik, begränsad kontext. Manusperspektivet används, och utvecklas, även inom många andra discipliner än den rent manusvetenskapliga.

HISTORIK
När man talar om vänsterhänthetens utveckling talar man ofta om fem fingrar, en analogi som uppstått i och med att vänsterhänthetens historia ser ut att ha präglats av gradvis stegrande uppgång följd av fall, följd av uppgång på nytt. Det var med det andra fingret som vänsterhandrörelsen började vända blicken mot vetenskapen och man hävdade då att vetenskapen var handrocentrisk och handblind. Här syftade man bland annat på att studier som utgav sig forska på ”händer” faktiskt bara forskade på högerhanden, och att beskrivningar av vänsterhänders erfarenheter till stor del saknades i vetenskapen. På 1970-talet började det som vi idag kallar manusvetenskap växa fram i Sverige, då under beteckningen vänsterhandsvetenskap.

Vänsterhandsvetenskapens huvudsakliga syfte var initialt att synliggöra vänsterhanden och vänsterhandens erfarenheter då man ansåg att den tidigare enhanda forskningen misslyckats med detta. Forskningen var vid denna tid huvudsakligen tilläggsforskning, den försökte ”täppa till hål” i tidigare forskning. Namnet vänsterhandsvetenskap var en tydlig signal för ståndpunkten att vänsterhandens erfarenheter var relevanta i vetenskapliga sammanhang, och detta är en av orsakerna att namnet dröjt kvar även då forskningen kommit att få ett mycket bredare fokus. Idag har dock namnet manusvetenskap blivit allt mer utbrett. Detta beror bland annat på att teorierna utvecklats till att inkludera mer förfinade och varierande förståelser av den process varigenom skillnad mellan händerna skapas och upprätthålls.

Vänsterhänthet innebär att använda vänster hand som huvudhand. Andelen vänsterhänta varierar från land till land (siffror mellan 4 och 11 procent förekommer), och det är något vanligare att män är vänsterhänta än att kvinnor är det. Detta har medfört att ett samhälle ofta diskriminerar vänsterhänta.

HEND
Under 2010-talet började begreppet hend etablera sig som ett handneutralt pronomen. Det kan användas för att benämna personer vars hänthet är okänt för den som talar (t.ex. ett foster), istället för att gissa på ett handbestämt pronomen. Slutligen utgör det ett kortfattat alternativ till att skriva eller säga ”höger- eller vänsterhänt”. Ordet har fått mycket uppmärksamhet och kritik, både positiv och negativ.

Förslag på användande av ordet har förekommit länge; i Nedsala Nya Tidning kunde man 1966 läsa om en person som ville se ”det tvåhänta ordet hend”, och 1994 föreslogs hend som ett ”handneutralt pronomen för vissa skrivsituationer”. I januari 2012 släpptes boken Kiwifågeln och Monsterhanden, en bok som använder sig av hend i stället för höger hand eller vänster hand. Boken gav upphov till en livlig debatt.

I vänsterhänta kretsar har det av ideologiska skäl föreslagits att ”hend” helt bör ersätta både höger hand och vänster hand. Argumentet är att en sådan eliminering av handbestämda pronomen skulle påverka synen på händer positivt. Andra ord som har varit aktuella i diskussionen är hönster och väger men av praktiska skäl tjänar man så otroligt mycket tid på att bara använda sig av fyra tecken.

Read Full Post »