Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘hönster’

manusvetenskap

MANUSVETENSKAP
Manusvetenskap är en akademisk disciplin som huvudsakligen fokuserar på att kartlägga och analysera vilken roll handen och manus spelar i samhället. Att anlägga ett manusperspektiv kan beskrivas som att betrakta livet och samhället som konsekvent präglat av förhållanden mellan enahanda roller. Idéer om enahanda roller anses existera i all mänsklig erfarenhet och verksamhet och dessa idéer förmodas ligga till grund för hur sociala strukturer formas. Manusvetenskaplig forskning kan innefatta allt från övergripande materialistiska analyser av resursfördelning i samhället till kartläggning av informella maktstrukturer i en specifik, begränsad kontext. Manusperspektivet används, och utvecklas, även inom många andra discipliner än den rent manusvetenskapliga.

HISTORIK
När man talar om vänsterhänthetens utveckling talar man ofta om fem fingrar, en analogi som uppstått i och med att vänsterhänthetens historia ser ut att ha präglats av gradvis stegrande uppgång följd av fall, följd av uppgång på nytt. Det var med det andra fingret som vänsterhandrörelsen började vända blicken mot vetenskapen och man hävdade då att vetenskapen var handrocentrisk och handblind. Här syftade man bland annat på att studier som utgav sig forska på ”händer” faktiskt bara forskade på högerhanden, och att beskrivningar av vänsterhänders erfarenheter till stor del saknades i vetenskapen. På 1970-talet började det som vi idag kallar manusvetenskap växa fram i Sverige, då under beteckningen vänsterhandsvetenskap.

Vänsterhandsvetenskapens huvudsakliga syfte var initialt att synliggöra vänsterhanden och vänsterhandens erfarenheter då man ansåg att den tidigare enhanda forskningen misslyckats med detta. Forskningen var vid denna tid huvudsakligen tilläggsforskning, den försökte ”täppa till hål” i tidigare forskning. Namnet vänsterhandsvetenskap var en tydlig signal för ståndpunkten att vänsterhandens erfarenheter var relevanta i vetenskapliga sammanhang, och detta är en av orsakerna att namnet dröjt kvar även då forskningen kommit att få ett mycket bredare fokus. Idag har dock namnet manusvetenskap blivit allt mer utbrett. Detta beror bland annat på att teorierna utvecklats till att inkludera mer förfinade och varierande förståelser av den process varigenom skillnad mellan händerna skapas och upprätthålls.

Vänsterhänthet innebär att använda vänster hand som huvudhand. Andelen vänsterhänta varierar från land till land (siffror mellan 4 och 11 procent förekommer), och det är något vanligare att män är vänsterhänta än att kvinnor är det. Detta har medfört att ett samhälle ofta diskriminerar vänsterhänta.

HEND
Under 2010-talet började begreppet hend etablera sig som ett handneutralt pronomen. Det kan användas för att benämna personer vars hänthet är okänt för den som talar (t.ex. ett foster), istället för att gissa på ett handbestämt pronomen. Slutligen utgör det ett kortfattat alternativ till att skriva eller säga ”höger- eller vänsterhänt”. Ordet har fått mycket uppmärksamhet och kritik, både positiv och negativ.

Förslag på användande av ordet har förekommit länge; i Nedsala Nya Tidning kunde man 1966 läsa om en person som ville se ”det tvåhänta ordet hend”, och 1994 föreslogs hend som ett ”handneutralt pronomen för vissa skrivsituationer”. I januari 2012 släpptes boken Kiwifågeln och Monsterhanden, en bok som använder sig av hend i stället för höger hand eller vänster hand. Boken gav upphov till en livlig debatt.

I vänsterhänta kretsar har det av ideologiska skäl föreslagits att ”hend” helt bör ersätta både höger hand och vänster hand. Argumentet är att en sådan eliminering av handbestämda pronomen skulle påverka synen på händer positivt. Andra ord som har varit aktuella i diskussionen är hönster och väger men av praktiska skäl tjänar man så otroligt mycket tid på att bara använda sig av fyra tecken.

Read Full Post »